Alice Achayo, som är av östafrikansk härkomst, växte upp med att äta mango, papaya, jackfrukt, guava och passionsfrukt. Hennes måltider inkluderade ofta kött som var rökt eller torkat, eller stekt i lök och doftande oljor, accentuerat med mald sesam och jordnötter. När Achayo började med vin 2009 blev hon förvånad över att höra att hennes sensoriska minnen inte passade in i industrilådor: Det fanns inga etablerade parningar för maten och smakerna hon växte upp med. Under tiden, i provningar, beskrevs jackfrukt helt enkelt som en 'exotisk frukt'. Achayo undrade, 'Vem är dessa frukter exotiska för?' Om någon nämnde krusbär som en smaknot, skulle hon skratta och tänka: 'Vem har egentligen ätit ett krusbär?' 

Achayo är inte ensam om sin erfarenhet. Hon är en del av en ny våg av framåtblickande sommelierer som inser att att ändra språket kring provsmakning och parning är en viktig del av att avkolonisera vin och göra branschen mer inkluderande.

Nu, mer än någonsin, är detta arbete avgörande. Enligt Vinmarknadsrådet , 66% av vindrickarna är vita; 11 % identifierar sig som svart; 15 % identifierar sig som latinamerikanska och 5 % identifierar sig som asiatiska. Under tiden, Gen Z – som är mer rasmässigt och etniskt olika än tidigare generationer – har ännu inte anammat vin, en stor anledning till oro. Som den räknar med bromsa försäljningen , branschen är angelägen om att få in fler människor i fållan. 'Varje nyhetsartikel säger att Gen Z inte dricker vin,' säger Achayo. 'Men vi kanske inte använder ett språk som engagerar dem.'  

Återuppbyggnad av grunden för vin  

Även känd som Vinlingvist Achayo tror att sättet som industriinsiders talar om vin – allt från ordförrådet kring smaker till hur flaskor marknadsförs och hur vin diskuteras kulturellt – behöver utvecklas. Hon tar ett skiktat tillvägagångssätt, lär vinproffs hur man tar till sig ett språk som tar hänsyn till olika lyssnare, konsulterar med restauranger som fokuserar på mat från det globala södern samt centrerar vinmakare och deras jordbruksarbete för att hjälpa till att visa upp andra aspekter av produktionen för människor som känner sig stängda ut från branschen. 

För att ompröva vinspråkets framtid, förhör Achayo dess rötter med början i Wine and Spirits Education Trust (WSET ), som länge har varit guldstandarden för vininstruktioner. Hon noterar att det etablerades i Storbritannien för brittiska importörer, distributörer och återförsäljare. Åttio år efter bildandet studeras WSET i över 70 länder och har översatts till 15 språk men har inte anpassats till varje marknad. 'Det är en kolonial mentalitet,' säger Achayo. 'Det är likadant över hela världen.'  

Du kanske också gillar: Vinindustrin lovade att förbättra mångfald, jämlikhet och inkludering. Har något förändrats?

Certifieringar hjälper till att standardisera vinspråket, men Achayo säger att utförandet är problematiskt. 'Det finns ingen erkännande av de sensoriska och kulturella referenserna till en plats - frukterna, blommorna och växterna som växer där.' Det är som en dålig översättning av en diktbok; du tappar nyans och subtilitet. Hon ser certifieringar som viktiga för att etablera baskunskaper innan hon förgrenar sig till ett mer lättillgängligt språk. 

En del av frågan kring språket är att det är medvetet svårt för de flesta att förstå. När förbudet upphörde i USA, och producenterna kämpade för att komma på fötter igen, placerade amerikanska marknadsförare vin som en symbol för välstånd och strävan. 'Vin blev snabbt något för den vita eliten', säger Achayo. 

Etos har bestått, vilket gör vin otillgängligt och skrämmande för nykomlingar. När Achayo började arbeta på a Willamette Valley vingård, märkte hon att gästerna bad om ursäkt när de inte gillade ett specifikt vin. De antog att deras smak var problemet. 'De skulle säga, 'Min gom är dålig, så jag antar att jag inte förstår det här vinet,' säger Achayo. ”Det avskräcker mig när människor nedvärderar sina egna erfarenheter, smak och ordförråd. Tar vi som bransch det roliga ur vinet? ”  

Ord är viktiga  

För vissa progressiva sommelierer är hjärtat av inkludering att träffa människor där de är. Människorna bakom Druvhäxor , en vinklubb och butik i Toronto, drar folk in genom att tala i vardagsspråk och suggestivt om vin. 'Det finns tillfällen vi pratar med gäster i mycket klassiska vintermer, då tar vi ett steg tillbaka', förklarar deras general manager, Lorein Codiamat. Ett sätt de gör detta är att märka flaskor med märken som har lätta att förstå identifierare som 'Crisp and Mineral' och 'Weekday Banger.' De drar också till sig drinkare med tillfälliga utbildningstimmar som heter 'In Defense of Sweet Wine' och 'Debunking Funk'. 

Dessa initiativ fungerar. När Grape Witches öppnade för nio år sedan var publiken främst industrityper. Nu är deras kunder mer representativa för Toronto som helhet. Detsamma gäller deras personal, som har lett till mindre konventionella parningar. När en shoppare ber om förslag på matkombinationer kommer butikens team att lägga fram palak paneer eller lumpia. 'Det är inte bara vita damer som festar med andra vita damer', säger medgrundaren Krysta Oben. 

Du kanske också gillar: Social hållbarhet och inkludering kan säkra framtiden för vin

Minimum , en flaskbutik i Oakland, Kalifornien, gör bort alla skyltar. Ägaren Erin Coburn föredrar att ha konversationer med kunder, så hon kan lyfta fram vad som gör varje flaska spännande. Denna metod hjälper till att koppla samman små producenter – butiken fokuserar på hållbara viner och flaskor av queer- och BIPOC-producenter – med kunder, vilket i sin tur hjälper till att främja mångfald, tillgång och hållbarhet. 

Paula De Pano, en före detta senior sommelier på Eleven Madison Park, sätter också upp inga skyltar på Rocks & Acid, en butik i Chapel Hill, North Carolina. Hon inser att en vägg av flaskor är skrämmande och vinvärlden är så stor att shoppare skulle behöva vara experter för att förstå nyanserna hos var och en. 'California Chardonnay' kan betyda överdådig och smörig eller stålig och fräsch. Istället spelar hon översättare och pratar med kunder för att hjälpa dem att hitta en flaska som passar deras önskemål. 

Ändra vinkontexten  

Kolonialismen är inte bara i hur vin beskrivs: den är också inbäddad i hur vin kontextualiseras, särskilt genom parningar. Smakerna och matvägarna i det globala köket ignoreras eller förenklas till stor del. Om en rätt är kryddig, tenderar de flesta parningsvägar att leda till Riesling eller öl.  

I Toronto, Sommelier Beverly Crandon värd för en årlig festival, Spring in i Spice , tillägnad att kombinera vin och globala kök. Det är fullmatat och glädjefullt – olika skaror av festglada småbitar mat från Guyana, Jamaica och Thailand, medan de smuttar på glas med bubblor, apelsinviner och djupa viner. Cabernets . Varm sås hälls rikligt. För Crandon visar evenemang som hennes festival och parmiddagar olika skaror av människor att deras mat också är en del av diskussionen om vin. 

De Pano, som är filippinsk, trampar också försiktigt runt de livsmedel och smaker som vanligtvis förknippas med vin. 'Beroende på var du växte upp och vad din gom förstår, kan vin smaka olika eller betyda olika saker', säger hon. 'Jag växte inte upp i USA, så jag har olika smakprofiler i mitt huvud.' Hon undviker att referera till specifika frukter och ord som 'exotisk', som är en kolonial term. 'Det betyder tekniskt något du inte är bekant med, men det används ofta som en synonym för tropisk frukt', tillägger hon. 'Men dessa smaker är inte exotiska, de är exotiska du .”    

För andra branschfolk är språket bara en del av avkoloniseringen av vin. För Kiki Austin, en sommelier på sushibaren med en Michelin-stjärna Mujō, i Atlanta handlar det om att helt enkelt dyka upp på jobbet. 'Jag är aldrig den person som gästerna förväntar sig när de frågar efter sommelieren', säger Austin, som är Black. ”Att avkolonisera vinspråk handlar om att människor som jag tar plats och dyker upp varje dag. Jag gör det genom att vara jag.'  

Austin förlänger denna atmosfär av öppenhet när hon föreslår parningar, vilket hon gör genom att leda med upplevelser över smaknoter. Hon frågar ofta var matgästerna växte upp. En av hennes stamkunder är från prefekturen Saga i Japan, så Austin öppnar alltid flaskor från den regionen när hon kommer in. 'I det utbytet får jag också en känsla av plats och kultur', säger hon. För ett par som var nya i sakevärlden hällde hon upp de mindre konventionella rosenmolnen, en gnistrande sake fylld med nypon och hibiskus. 'Det är så bra, det fick ett omedelbart leende på läpparna', säger Austin. 'Jag har lärt mig att att skapa utrymme för gemenskap innebär att låta någon vara den de är när de går in genom dörren', säger hon. 

I affären

Vinentusiasten Somm Universal handblåst vinglas

I lager | $ 34,99

Shoppa nu